KORT HISTORIK: 1953 började DMSO användas inom industrin. Man hade då funnit den intressanta egenskapen att substansen löste sig både i vatten och olja. Man kunde således göra fett vattenlösligt vilket sedan dess används i många produkter.1961 började Dr Jacobs från Oregon Health Sciences University i USA att studera de farmakologiska egenskaperna hos DMSO. Han fann snabbt flera unika och intressanta medicinska egenskaper hos DMSO. Bland annat den antiinflammatoriska egenskapen som idag definierats som förmågan att neutralisera de hydroxylradikaler som bildas och förstör vävnaden vid inflammation. Långt senare fann man att det var just hydroxylradikaler som i stor mängd bildas vid ledinflammationer. Eftersom substansen kunde absorberas genom huden var den första användningen vid ledinflammation utvändig aplicering. Man blandade ofta DMSO med kortison. Eftersom man får en vitlöksmak i munnen då man fick DMSO på huden kallades denna lösning för ”löksoppa”.
FöREKOMST I NATUREN: Dimetylsulfoxid är som ovan sagts en i naturen förekommande substans. Den ingår i växternas svavelomsättning och utgör tillsammans med svavelhaltiga aminosyror och biotin (ett svavelhaltigt vitamin) en stor del av det biologiskt tillgängliga svavel som betande djur får i sig. Det svavel som förstör vår miljö (svavelsyrligt regn) är inte biologiskt tillgängligt. Vi människor får i oss DMSO (och därmed det viktiga svavlet) framförallt då vi äter färska grönsaker. Alla däggdjur inklusive människor bildar dessutom DMSO i grovtarmen och både vår och hästarnas urin innehåller en del DMSO. Svavel i form av DMSO är således en livsviktig substans. Naturens eget kortison och antibiotika.
FYSIKALISKA EGENSKAPER: Dimetylsulfoxid är en vätska med en rad unika egenskaper. Den löser sig i både vatten och olja, den stelnar redan vid +16 grader, den passerar igenom alla kroppens cellmembran inklusive hud och hjärnan, den har antibiotiska egenskaper (dödar bakterier) och den har kraftigt antiinflammatoriska egenskaper likvärdigt kortison.
Det som också ofta sägs om DMSO är att den skulle vara cancerframkallande. Detta är dock INTE sant.
ERKÄNDA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN - MÄNNISKA: DMSO används på människor framförallt vid en speciell form av infektion av urinblåsan (interstitiell cystit). Denna typ av cystit trotsar all annan behandling utom med DMSO. Vanligast är att man instillerar DMSO lösning direkt i urinblåsan (vanligast i Sverige). Men det förekommer också att man låter patienterna dricka DMSO lösning (ffa i USA). Behandlingen pågår ofta i flera veckor.
Ett annat godkänt och ofta brukat användningsområde i USA (där motståndet från myndigheterna varit störst) är för förvaring av transplantationsorgan i väntan på transplantation. Man kan alltså inte se några skadliga effekter på något så känsligt som ett inre organ utanför människokroppen.
För den som vill veta mer om DMSO och användning på människor rekommenderas DMSO Information Center (på engelska)
ERKÄNDA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN - HÄST: 1) Utvändigt som liniment är en vedertagen användning som praktiserats och rekommenderats av ”alla”. Ofta blandas DMSO med t ex kortison eller andra liniment. 2) Vid allvarliga skallskador då man fått en svullnad i hjärnans hinnor ges DMSO intravenöst som rent livräddande behandling. 3) Vid det allvarliga tillstånd som infektion i en led utgör (t ex efter ledbehandling, ledoperationer eller sår som punkterat leden) anser många forskare och experter att DMSO är att föredra vid behandling. Observera skillnaden på ledinflammation (inga bakterier) och ledinfektion (med bakterier). 4) Vid akut fång som ju kännetecknas av blödningar i hovarna menar flera forskare att DMSO både lindrar symtomen och minskar risken för framtida problem i form av kronisk fång.
Analys av vår DMSO :
PHARMASOLVENT Grade Dimethyl Sulfoxide
Analytical test Specification Actual Result
Assay, % minimum by GLC 99.98 99.99
Water, % maximum by KF 0.03 0.008
Total organic impurities, % 0.02 0.002
Maximum by GLC
Titratable acid, meq/g maximum 0.001 0.0002
APHA color maximum 10 5
Residue after evaporation, % 0.01 0.001
Hur arbetar MSM?
MSM hjälper kroppen med de livsviktiga svavelbyggstenar som behövs för att skapa den essentiella aminosyran metionin. Essentiell betyder att kroppen inte kan skapa den själv, utan den behöver komma från kosten. Ur metionin skapas i sin tur aminosyrorna taurin, cystin och cystein vilka har olika roller i kroppens funktion. Metionin behövs för att kroppen ska kunna producera viktiga signalsubstanser typ dopamin, samt kroppens egna smärtlindrare, så kallade endorfiner. Cystein är en av kroppens starkaste antioxidanter och behövs för att bekämpa alla de fria radikaler som uppstår i kroppen. MSM används även i produktionen av hormoner och immunoglobuliner, de beståndsdelar som immunförsvaret bygger på. Många upplever att de får ett starkare och bättre fungerande immunförsvar med MSM. Även många av B-vitaminerna är beroende av organiskt svavel för att kunna tas upp optimalt av kroppen. MSM har också både antiinflammatoriska och smärtdämpande egenskaper. MSM dämpar de nervsignaler som färdas via de så kallade ”c-fibrerna” i nervsystemet. Dessa nervbanor är de som bland annat förmedlar långvarig och molande värk.
Tas helst med C-vitamin
Man bör helst ta C-vitamin i samband med MSM och då i askorbatform – dvs askorbinsyra bundet till en mineral, t ex kalciumaskorbat. MSM smakar annars beskt, ungefär som en grapefrukt. Därför underlättar det om man tar det med C-vitamin. Man kan också blanda ut det i en flaska vatten och dricka under dagen. Använd ljummet vatten så löser sig MSM snabbt.
Djur
MSM har använts för att behandla djur under lång tid, främst hästar med olika led- och muskelproblem. Hästar som går på grönbete får i sig ett gram MSM om dagen, äter de ensilage får de så gott som inget MSM. När hästen får MSM kan den reparera sina skador själv. Har hästen spruckna hovar eller andra hovproblem råder MSM-brist. Även hundar och andra husdjur har stor nytta av MSM - inte minst för pälsens skull. Det är utifrån denna erfarenhet med djur man har gått över till att behandla människor med MSM. Upptäckten började faktiskt med att man sprutade ut detta svavelrika spillvatten från pappersindustrin på grusvägar för att binda dammet. Men djuren kom fram och drack upp allt vatten de kom åt, trots att det luktade så illa. Hjortar kunde dricka upp djupa vattenpölar med detta vatten på grund av sitt behov av svavel.
Källa: vitaminer.nu
